Med jämna mellanrum dyker nya sociala mediefenomen upp. Det senaste som vi har testat är BeReal. En idé som tickar igång verkligheten, nutiden och icke-filtret. Men samtidigt en idé som på något sätt förstör charmen med sociala medier.
För er som inte testat
BeReal är ett sociala medium som bygger på den ofiltrerade vardagen. På ett väldigt smart sätt använder appen både fram och bak-kamera till inläggen för att visa vad man gör. Det finns inga möjligheter att redigera, man kan bara posta en gång per dag och du kan bara se vad andra har lagt upp om du själv har laddat upp din dagliga bild. När det är dags, vilket du inte vet, får du en notis om att det är dags att BeReal. Då har du två minuter på dig att ta din bild. Om du är sen kommer det stå det i inlägget också, vilket kan vara en trigger om man ser till gamification-strategin. Smidigare kan det inte bli att plötligt bli aktiv på sociala medier. Det låter underbart. Okonstlat, äkta och transparent.
Uppenbarligen spenderar jag en del tid i bil
Vad är haken
Nedsidan i plattformen, som i alla hyfsat nya plattformar, är användarna. Det blir rätt snabbt meningslöst att lägga upp en meningslös bild och sedan skrolla igenom det lilla flöde av andra användare man känner som har lockats in i verkligheten. Självklart finns en discovery funktion men att titta på främlingars oputsade verklighet är inte lika lockande som att se den förfinade vardagen hos Hollywood-eliten. Eller det snabba, pricksäkra, never-ending flödet på TikTok.
För lite grått i skalan
Personligen tycker jag att BeReal har en fin tanke men att det är för mycket svart på en gråskala när det kommer till genuinitet. Jag vill ha både verklighet och den filtrerade vardagen. Verkligheten är trots allt tråkig och den lever jag själv i varje dag. Låt mig drömma mig bort till kokosdrinkar och turkosblått söderhav. Verkligheten kommer finnas kvar ett tag till. Med det sagt ger jag inte upp BeReal än utan fortsätter testa, reflektera och fundera.
// Antonie